pappamys
Idag har lilla A varit hemma med T som är pappaledig ett gäng onsdagar framöver. Lilla A som varit antipappig och bara ropat mamma mamma mamma hela kvällarna har haft en superfin dag med far sin. Noll gnäll och mycket skratt och bus. Gilla! När jag kom hem så fick jag den sedvanliga bamsekramen men sedan fortsatte hon bokläsandet och springtävlingen med T. Inget "hänga- i-mammas-byxben-och-ignorera-pappa" här inte. Nepp nepp. Jag fick i godan ro gå på toa alldeles själv och pyssla med mitt utan ett barn på höften, medan far och dotter lekte kurragömma. Det känns så gott att lilla A och T ska ha en massa lediga onsdagar tillsammans som de kan tighta till sig på!
Lolly
"Gunnar" följdes upp med en Lolly Winston. Närmare bestämt "Lyckan säljs separat". Jag rekomenderar den, liksom Winstons föregående bok "Brustna hjärtans café". Bladvändarböcker om livet när det inte känns som bäst men med kraft och förhoppningar om ljusning. Läs.
likhet som glädjer
Sedan fröken Minna på förskolan satte upp tofs i håret på lillis, vilket jag aldrig aldrig fick göra på henne hemma, så vill hon ha tofs varje dag. Idag har hon haft två tofsar och likheten mellan mig som liten och henne är då ganska slående. Det gör mig glad. Allt som oftast säger alla att hon är så lik T till utseendet och mig bara till det envisa och ilskna humöret...
Som liten satt jag ofta och tittade på fåglar, i barndomhemmets soffa. Tittade och ritade av. Kikade i fågelböcker och lärde mig olika arter. Fascinerades. Jag hoppas lilla A kommer att göra det också. Hon är på god väg.
för kännedom
Att gå iväg med någon annans rullkorg i affären kan skapa irritation. Från rullkorgens egentliga lånare alltså. Det hjälper inte att du har lämnat din egna rullkorg, fylld med godsaker, till den andra personen i fråga.
Jag har testat. Dock inte med flit.
till alla mina hjärtan
vi lever
Jag skrev just ett långt inlägg som plötsligt bara kom bort någonstans på vägen. Hur som helst, vi lever och har det gott fast jag somnar mest i soffan var och varannan kväll. Efterjobbettiden med lilla A är helig, vi läser, play-dooar, dansar till favoritsångerna och räkna tår. Med mera. Lilla A har tagit fasta på det där med räknandet och en morgon hörde jag henne ligga i sin säng och "räkna" "e, åå, ee...". Gullfian.
Jag längtar efter att se gräs, höra vårfågelkvitter och känna vårvindar i håret. Snälla vintern, släpp ditt grepp om oss nu. Jag vill ha vår!
