hurra hurra hurra II
Snyggfoto från en omtalad husfest...
hurra hurra hurra!
Storebrorsan, här i schysst luftgitarrpose. Han är en av de bästa, såklart!
upp
Därefter åkte jag med lilla A till BVC för att väga henne. Hon äter så jäkla dåligt vissa dagar och sist vi var där så hade hon bara gått upp 300 g på en hel månad. Det oroade mig lite, därför bokade jag in en extra tid. Det var bara tio dagar sedan vi vägde sist och på den tiden har hon gått upp från 6750 g till 7020 g. Så bra! Det var en lättnad!
"Gröt är helt okej!"
Tre poäng...
...till FF idag! Tack för det!
Igår var lilla A och jag på sångstund på öppna förskolan. Bara för pyttingar upp till sex månader. Det var kul tyckte lilla A. Iallafall halva sångstunden. Sedan blev hon hungrig och då är det svårt att koncentrera sig på sången såklart :) Många kompisar från föräldragruppen var där också. Det är så roligt att ha kommit med i en föräldragrupp som funkar så bra som vår gör. Vi träffas varje vecka på olika ställen, fikar, pratar och har det allmänt mysigt. Jag hoppas och tror att våra barn kommer ha mycket roligt tillsammans framöver! Från den äldsta till den yngsta i gruppen skiljer det mindre än en månad så vi har till och med pratat om att ha gemensamt födelsedagsfirande för dem, på någon dag ingen fyller. Det tror jag på.
Här lite foton från gårdagen:
"Man kan ju se både sig själv och polarna i spegeln. Cool!"
"Hörrödu, den där fisken är min. Men du kan väl få låna den en stund då da."
Söta kompisar!
till morfar
Det finns en låt med Grymlings som passar så bra in på dig. Den är till dig!
http://www.youtube.com/watch?v=LQ5hYLHBndY
Som mamma diktade ihop i dödsannonsen:
Nu seglar du iväg till en annan strand.
Till vårens blommor i ett evigt land.
Jag hoppas du har ro där kära morfar. Saknaden efter dig är enorm!
plopp
Helgen har hur som helst varit lugn. I lördags gjorde vi inte särskilt många knop överhuvudtaget. Vi bara var vilket är ruskigt skönt ibland. I söndags fick vi för oss att gå tipspromenaden på Stensö. Men när regnet blev mer än duggregn så gav vi upp och powerwalkade hem igen med en sovande liten A i vagnen. På eftermiddagen var jag nere i sporthallen och skrev ett par basketmatcher. Det var kval till ungdoms-SM för 18-åringar. Dessvärre gick det inte alls för Kalmars grabbar. Det var klasskillnad. Jag var borta hela fem timmar och gissa om längtan var stor efter lilla A. Har inte varit borta så länge från henne någon gång tidigare och det kändes. Men hon hade haft det hur fint som helst hemma med T. Det är skönt att hon tar flaska så att han kan ge henne mat när jag är iväg. Det gör att jag kan komma ifrån ibland och bara rå om mig själv, gå på bio, ta en runda på stan eller så. Missförstå mig inte nu, hon är det bästa jag har och jag längtar alltid efter henne när hon inte är i närheten. Men både hon och jag mår bra av att vara ifrån varandra lite då och då. Nu är dock T iväg på jobb i Malmö till och med torsdag så denna veckan är det bara hon och jag.
Idag har jag träffat fina vännen E, äntligen. Det går alldeles för länge mellan gångerna! Vi har promenerat, fikat och snackat en massa. Hur bra som helst!
Lilla A jobbar på att ta sig från ryggläge till magläge nu. Men hon har inte kommit på det riktigt än. Axlarna är i vägen hela tiden. Tids nog kommer det...
I morgon ska vi till öppna förskolan på sångstund. Vi missar alltid den annars eftersom vi vanligtvis har babysim på tisdagar. Men denna veckan har vi höstlov från simmet så då passar vi på att sjunga istället. Funderar på att göra hand- och fotavtryck i gips där också. Får se om lilla A är med på det...
I morgon blir en extra tung dag. Min högt älskade och världens allra bästa morfar skulle fyllt 80 i morgon. Men han gick bort den 5:e mars i år i cancer. Överjävligt! En stor stor sorg för alla i hans närhet för han var en aldeles fantastisk människa med ett stort hjärta! En stor sorg för mig är att han aldrig fick träffa lilla A. Han fick bara se magen. Han älskade barn och jag vet att han skulle ha varit överförtjust i lilla A. När hon blir större ska jag berätta för henne vilken underbar morfar jag hade. Hon ska få lära känna honom ändå, på det viset! En tur till minneslunden blir det i morgon!
tack för idag!
Klockan elva körde vi till mitt jobb för att, äntligen, hälsa på mina gamla förskolebarn och kollegor. Åh, det var så roligt att träffa alla igen! Barnen var överlyckliga över att få träffa lilla A och jag fick ett helt gäng med härliga barnkramar som jag kan leva länge på framöver. De har ju följt min graviditet sedan lilla A var lilla mini i magen och nu fick de äntligen se vem som bott därinne. Lilla A flinade upp sig och visade sig från sin bästa sida och då är det svårt att inte bli tagen av hennes charm vilket jag tror de flesta blev. *Skryt skryt*. Nu är lilla A ett gäng teckningar, en blå nalle och många komplimanger rikare. Mamman är stolt!
Därefter körde vi hem och pustade ut en stund för att sedan åka bort till min gamla klasskompis och vän Ulle. Hon och nyblivna maken har precis flyttat och då måste man ju inspektera nya lyan. Den var kanoners och jag blev inte så lite avis. Om vi nu inte kan få tag i nåt hus nån gång så vill jag också ha en sådan lite äldre lägenhet med charm, gärna i de kvarteren! Blev bjuden på löksoppa och så våfflor till efterrätt och, såklart, te. Gott! Det är så skönt med vänner som man bara kan vara sig själv med, pratiprata om lite ditt och datt och skratta med. Lättsamt och bra liksom. Att hitta varandra igen efter många år på olika håll och utan kontakt och märka att man har kul ihop och utbyte av varandra, det är ganska stort :)
Nu har lilla A gjort natt och sover sött i spjälsängen. Nu ska jag också gå och lägga mig, sova och längta tills att hon vaknar i morgonbitti igen. Då börjar en ny dag med min underbara fina unge. Vi har inget på schemat så vi gör precis som
Hej Linda
Den är jättemjuk och skön och jag tycker mycket om den! Tyvärr råkade jag kräkas ner den idag precis innan jag skulle iväg och träffa kompisarna. Men jag hann vara fin i den i ungefär fem minuter iallafall :)
Tack söta du!
Joller och flin / Lilla A
morgonstund har guld i mun
(om du klickar på bilderna så blir de större)
könskampen
It pisses me of. Milt sagt. Tänk om man är en liten tjej eller kille som inte tycker om och vill ha en rosa strykbräda, en rosa docksäng, en rosa dockvagn, ett rosa smyckeskrin etc. Kan man inte få samma grej i grönt eller blått eller gult eller någon annan färg då? Varför ska alla saker vara rosa? På en annan sida i katalogen finns utklädningskläder. Tjejer i tyllklänningar och pojkar i supermandräkter. Ursäkta mig, men det känns som att jag och mina kollegor jobbar i motvind med vårt genustänk när det är såhär leksaker presenteras för barnen. Jag undrar om pojkar hade tyckt det varit mer okej att vilja ha och leka med en barnvagn om den varit svart med eldsflammor på? Då kanske den hade stått på önskelistan? Små barn vet exakt och precis vad som är "tjejigt" och "killigt". De tycker inte att pojkar kan ha strumpor med nyckelpigor på eller att tjejer kan ha strumpor med snowboardåkare på. Jag vet, för jag och mitt gamla arbetslag hade en samling med våra femåringar om just detta. En pojke ville inte ens prova ett par helröda strumpor för det var enligt honom, och flera andra, tjejstrumpor. Vi spelade teater för vår barngrupp där vi ändrade lite på de traditionella könsrollerna. Pappa björn i Guldlock fick ett förkläde på sig och stod vid spisen och kokade gröt medan mamma björn hade en verktygslåda och lagade cykelpunka. Barnen var helt klart en aning fundersamma över detta.
Jag menar inte att flickor inte ska få vara flickor och pojkar inte ska få vara pojkar. Självklart ska de få vara det! Men jag önskar så att handeln inte vore så satans uppdelad i pojksaker och flicksaker, pojkkläder och flickkläder. Jag kämpar för att pojkar ska kunna gå i lila regnställ utan att bli retade och att flickor ska få vara med i riddarleken utan att någon säger att det är en pojklek. Jag tänker stånga mig blodig, om det behövs, för att vinna kampen mot de gamla förlegna stereotypa könsmönstren! För det är fan ta mig på tiden!
Det här inlägget får inte fram en bråkdel av hur jag känner det. Jag hittar inte orden idag. Jag blir arg och frustrerad och uppjagad för jag vill att barn ska få vara barn och inte så mycket just pojkar och flickor. Jag önskar att ni förstår. Och jag önskar att ni är med mig i kampen!
från mage till rygg
bodycakes
Idag ska vi till BVC för mätning och vägning av lilla A. Hos pappa ställde jag mig på den något opålitliga vågen med henne och då vägde hon 7.1 kg. Hon växer på bra min lilla skatt...
va e de för en dag...
Idag är lilla A fyra månader. Shit, hon var ju nyss tre månader! Tiden flyger iväg gott folk...
Jag ger er ett foto på henne som representerar henne ruskigt bra. För hon är för det allra allra mesta en glad liten skit!! Och hennes ögon sedan! De är glitterbrunnar!
Puss!
potatispuré del ett
"Men vill morsan att jag ska svälja det här konstiga som hon stoppar i munnen på mig?"
Resby nästa
Stor och liten bloggare.Den där barndomen II
Jag matade spindlarna i ladugården med nyfångade flugor. Snällt tyckte jag. Jag fångade dem på farmorsvis med handen. Var tvungen att vara snabbsnabb och det var jag. Eller var flugorna slöa. Slängde dem i spindelnäten och såg spindlarna komma ut och hämta bytet. Hemskt kan tyckas men det fascinerade mig.
På ladugårdplan spelade min bror och jag tennis och pricken. Jag hade en tvåhandsforehand to die for. Vill jag minnas. Många var de bollar som flög långt över ladugårdstaket och ner i skitbrunnen. Av alla ställen hamnade de alltid där. Bollförrådet behövde alltid fyllas på för i någon skitbrunn hämtar man inte några bollar. Förresten tror jag att jag vann ibland. Min bror minns det säkert inte på samma sätt.
I skogen hade vi alltid kojbygge på gång. På samma plats. Alltid. Det var precis intill den stora stigen och det var ett evighetsprojekt som aldrig blev klart. Det var väl så som det alltid är att det var byggandet som var det roliga och inte själva varandet däri.
På vintern tog vi på oss skidor med gammal hederlig spänning. Som man kunde ha vilka kängor man ville ha i. Vilka jag än tog så blev det snedtramp. Men det gjorde inte så mycket för det stod ju skidåkning på schemat. I skogsbacken bland en massa tall åkte vi utför på våra längdskidor. Att vi inte slog oss mer är ett under. Fast när jag går dit och tittar idag så är ju inte den där backen så brant som den var när jag var liten.
Mellan barndomhemmets kök och trappan till ovanvåningen kunde man ta två vägar. En var min, den andra var min brors. Alltid tävling och gråt för den som kom sist. För det mesta var det jag trots att min väg var kortast. Inte alltid lätt att vara minst och vilja vara bäst. Inte lätt.
Lite fadäser. Vattenkrig är kul. Inte lika kul när det upptäcks att man råkat använda en sprutflaska som det varit motorolja i innan. Fett hår i veckovis därefter. Undrar vad som händer om jag sticker in en pinne i brorsans cykelhjul. Samtidigt som han cyklar alltså. Måste testa! Tvärstopp såklart och slagen näsblodig av arg storebror. Ajaj.
Det här är ett fåtal av alla de roliga minnen jag har från min drömbarndom på den småländska landsbygden. Jag säger det igen. Drömbarndomen!
drömstället
Jag har inte läst en skönlitterär rad på väldigt länge. Att läsa är en av de saker jag tycker väldigt mycket om att göra. Men när lilla A somnar på kvällarna så har jag hamnat framför TVn istället. Tittat en stund och sedan somnat. Nu tänker jag bot och bättring och har plockat ut en bok ur hyllan som verkar lagom lättsam. Som jag kan läsa ett par rader ur då och då och ändå hänga med liksom. Det kan bli bra. Jag ska börja nu.
sim, soppa och mysmys
Ikväll får lilla A och jag besök av min gamla kollega Linda. Vi ska laga fisksoppa ihop, snacka och titta på TV. Det är fint med sällskap när Tobbe är nere i Lund en sväng. Annars också förståss.
Annars inte så mycket nytt under solen. Vi myser på och jag försöker ta vara på den här tiden som jag får vara hemma med lilla A. Det är fantastiskt och jag är glad att jag lever i Sverige där föräldrar får möjligheterna att vara hemma med sina barn!
höstiga barndomstankar
Idag långpromenad med lilla A i vagnen. Höstluft. Underbar höstluft som man kan andas in i långa djupa andetag. Liksom känna energi dras ner i lungorna och fylla hela kroppen. Jag älskar! Gick där och kom att tänka på mina barndoms höstar. Jag tänkte lövhopp i barndomshemmets trädgård. I lövhögar större än störst. Precis under de två kastanjeträden hoppade jag som bäst. På samma ställe byttes lövhögarna ut mot snögrottor på vintrarna. Precis där. Jag tänkte kastanjer och letandet efter de som var både bruna och vita. Taggiga skal som bröts upp och lyckan när jag hittade en sådan. Samlade och sparade som skatter. Nu tänker jag herre på täppan också. Precis där. Jag och min storebror. Han vann alltid såklart. Lät inte ens sin fem år yngre syster vinna ibland. Tävling var tävling och så än idag. Dåliga förlorare båda två.
Jag tänkte svampplockning med familjen. Kantareller, trattkantareller, Karl Johan, stolt fjällskivling, fårticka. Ibland såg vi rådjur, nästan alltid harar. Med skogsdoft i näsan och fynd i korgarna stretade vi framåt. Pappa visade viltspår och jag försökte memorera. Sedan smörgås med stekt svamp och omelett med svampstuvning. Det smakar aldrig bättre än så.
Jag tänkte utelek. Från morgon till kväll. Uteute. Det var inte svårt att hitta på saker med skogen inpå knuten och en hel ladugård full med djur. Jag tänkte mammas sjömansbiff. Efter en uteutedag smakade det himelskt. Annars också!
Det måste ha varit på hösten jag lärde mig vissla. Jag kommer ihåg det så. Första svagvisslet i pappas öra. Han hörde och lyckan var total. Tänk att kunna vissla. Nu kunde jag. Det var stort. Nästan större än lövhögarna.
När jag gick där med lilla A idag så tänkte jag allt det där. Jag tänkte det var en drömbarndom. Att alla barn skulle få växa upp så. Jag tänkte och tänker att allt det där vill jag ge lilla A. Och det ska jag!
gör som jag
Hjälp till och stöd bröstcancerforskningen! Oktober är den rosa månaden, var med du också!
lilla lyckan!
Mitt hjärta kan inte annat än att svälla över alla bredder av stolthet över att få vara mamma till denna ljuvliga unge. Hon är inte bara det absolut sötaste som finns. Hon är också den som får hjärtat att slå dubbelslag av lycka miljarder gånger om dagen. Just nu förvånar hon mig flera gånger om dagen med nya färdigheter. Hon greppar tag i saker med precision, hittar på nya ljud, kan roa sig själv en liten stund på egen hand, tittar på en koncentrerat och ihärdigt, skrattar högt med mera med mera med mera... Vardagen med en liten människa är mycket givande. Vardagen med lilla A är total lycka!
det där om bokkonstigt
Jag tänker att schyssta omslag med skor kan vara ett alternativ...
bokkonstigt
En bloggare vars blogg jag dagligen läser har börjat samla pocketomslag med ett visst tema. De ska bli en tavla när hon har samlat ihop tillräckligt många. Urkul idé säger jag! Frågan är bara vad för slags pocketomslag jag ska samla på? När jag har kommit på det så får antikvariaten se upp.
pappa, mamma, barn
Alltså. Min fina och mycket kloka vän U skrev ett mycket tankeväckande inlägg i sin blogg för några dagar sedan. Det handlade om en undersökning som kamratposten låtit göra om bland annat pappors roll i barns liv. Där framkommer det att endast 5% av alla barn i undersökningen väljer att prata med sin pappa när de är ledsna. Barnen talar hellre med inte någon alls(!). Är inte det skrämmande så säg?! Många är de pappor som endast tar ut de föräldradagar som inte mamman får ta över. Det är för jävligt och jag undrar vad det beror på? En klar orsak som jag ser det är den ekonomiska biten. För det är ingen nyhet att män tjänar mer än kvinnor trots att vi lever i Sverige år 2008. För att klara den ekonomiska biten hemma så är det helt enkelt så att det är den som tjänar mest (i många fall mannen) som får jobba. Man blir inte rik ekonomiskt på att skaffa barn. Däremot blir man rik på tusenmiljarder andra sätt. Det är bara synd att papporna i många fall inte får ta del av den rikedomen på samma sätt som mamman. Det finns såklart fler orsaker till varför mamman och pappan inte delar lika så gott det går på föräldradagarna. Kanska gamla och jävligt förlegna åsikter om att mamman är den som tar hand om barnet bäst. Så fan heller säger jag. Som pappa är det naturligtvis omöjligt att amma barnet, men när den perioden är över finns det inget som säger att mamman är bättre än pappan på att att vara hemma med barnet och uppfostra, leka och ge kärlek!
Vad säger ni?
och hon skrattade!
dopningen :)
Nu är dopet avklarat och vi har pustat ut efter en lång men lyckad lördag! Alice tog själva dopet med ro och brydde sig inte nämnvärt när prällen skvätte vatten på hennes huvud. Nu är Alice Christine (efter mormor) Kihl också Guds barn (Halleluja) och när hon blir större får hon själv avgöra om hon vill fortsätta vara det. Vi vill ge henne möjligheterna att själv välja det, genom att döpa henne. 
Vi, tillsammans med A´s faddrar och kusin E.
Efter dopet bjöd vi på smörgåstårta och fika i hyrd lokal på Ölandsgatan. Lilla A fick ett gäng fina doppresenter och de flesta ville såklart gulla med huvudpersonen vilket inte uppskattades av henne efter en stund. Lite gnäll och gråt och efter att vi städat lokalen så var det hur skönt som helst att komma hem en liten stund och bara slappa lite. Det märks verkligen på lilla A att hon njuter av att vara hemma i lugn och ro. Här är hon trygg, bland välkända dofter och saker!
Vi ville spendera mer tid med våra gäster från Göteborg, Lund och Stockholm (och såklart också med våra gäster från närmare håll!) och därför avslutade vi kvällen med fest på Kullö. Tack alla våra fina släktingar för en jättefin dag, det var ni som gjorde den!
Det här med fest verkar ju kul tycker lilla A. Kusin E (som för övrigt höll stor show hela kvällen) håller med!
"Kolla, jag har fått en ny, stor, fin och kramvänlig rosa kompis att leka med! Tack N, M och E för det!"
Nu har vi inga större festerier inbokade i kalendern på ett bra tag vilket känns rätt så skönt. Nu ska vi vardaga vidare med babysim och fikor till höger och vänster. Det skulle man kunna säga är livet på en pinne!
bästa bästa!
I´m telling you - she is the best!
jomen jag är ju svag för sjungande Lassar
Jag tycker Lars i Idol är en störthärlig kille.
Udda röst.
Underbar integritet.
Fin att titta på.
Kommentarer på det?
avbockat
* kollat in morgondagens kvällfestlokal - check
* svurit över skyhöga rostbiffpriser - check
* pga ovanstående insett att kassler är gott också - check
* handlat kassler och lite annat som tidigare glömts - check
* dukat i efterdopetlokalen - check
* skrivit påminnelselapp om det vi glömde ta med till efterdopetlokalen och kvällfestlokalen så vi inte glömmer det i morgon - check
* gjort åtskilliga kvalitetskontroller på smågodiset till barnen i morgon - check
* gjort en liten tidsplan för morgondagen - check
* önsketänkt att lilla A accepterar tidsplanen - check
nu återstår det lite strykning av kläder och sedan ska nog allt vara i ordning inför morgondagen :)
hoppa hoppa hoppa!
Igår fick lilla A låna sin kusins hoppgunga och idag har hon testat den för första gången...
"Tjohej morsan, det här var ju kul!"
Fotarbete på hög nivå!
På tal om annat. För en timme sedan åt gullefisen jättebra! Så skönt, så skönt!
inte det också
Ostkakan jag var vrålsugen på och hade tänk luncha upp hade T stoppat i frysen.
Vad fan.
Jag pallar inte det också.
Helvete.
I-landsproblem modell större.
