frokenkihl

Fick leksakskataloger i reklamhögen idag. En sida ser ut såhär:



It pisses me of. Milt sagt. Tänk om man är en liten tjej eller kille som inte tycker om och vill ha en rosa strykbräda, en rosa docksäng, en rosa dockvagn, ett rosa smyckeskrin etc. Kan man inte få samma grej i grönt eller blått eller gult eller någon annan färg då? Varför ska alla saker vara rosa? På en annan sida i katalogen finns utklädningskläder. Tjejer i tyllklänningar och pojkar i supermandräkter. Ursäkta mig, men det känns som att jag och mina kollegor jobbar i motvind med vårt genustänk när det är såhär leksaker presenteras för barnen. Jag undrar om pojkar hade tyckt det varit mer okej att vilja ha och leka med en barnvagn om den varit svart med eldsflammor på? Då kanske den hade stått på önskelistan? Små barn vet exakt och precis vad som är "tjejigt" och "killigt". De tycker inte att pojkar kan ha strumpor med nyckelpigor på eller att tjejer kan ha strumpor med snowboardåkare på. Jag vet, för jag och mitt gamla arbetslag hade en samling med våra femåringar om just detta. En pojke ville inte ens prova ett par helröda strumpor för det var enligt honom, och flera andra, tjejstrumpor. Vi spelade teater för vår barngrupp där vi ändrade lite på de traditionella könsrollerna. Pappa björn i Guldlock fick ett förkläde på sig och stod vid spisen och kokade gröt medan mamma björn hade en verktygslåda och lagade cykelpunka. Barnen var helt klart en aning fundersamma över detta.
Jag menar inte att flickor inte ska få vara flickor och pojkar inte ska få vara pojkar. Självklart ska de få vara det! Men jag önskar så att handeln inte vore så satans uppdelad i pojksaker och flicksaker, pojkkläder och flickkläder. Jag kämpar för att pojkar ska kunna gå i lila regnställ utan att bli retade och att flickor ska få vara med i riddarleken utan att någon säger att det är en pojklek. Jag tänker stånga mig blodig, om det behövs, för att vinna kampen mot de gamla förlegna stereotypa könsmönstren!  För det är fan ta mig på tiden!
Det här inlägget får inte fram en bråkdel av hur jag känner det. Jag hittar inte orden idag. Jag blir arg och frustrerad och uppjagad för jag vill att barn ska få vara barn och inte så mycket just pojkar och flickor. Jag önskar att ni förstår. Och jag önskar att ni är med mig i kampen!