frokenkihl

Ett år som gått men samma goa älskade unge. Visst hade hon snajdig frisyr när hon var drygt fem månader!? Fläckvis långt skulle man kunna säga. Nu har hon för det mesta trollfluff-frisyr, allrahelst när hon är nyvaknad i arla morgonstund. Då står håret åt alla håll och kanter och ja, då är hon söt som få. Det händer så fantastiskt mycket på ett barnaår, det är helt galet när man tänker efter. Hur mycket lilla A har lärt sig, hur mycket hon kan. Hon bara suger in ny information, tittar på oss och gör likadant. Hon förstår så mycket av det vi säger, kan så mycket. Hon kan bara säga ett fåtal ord men kan göra sig förstådd ändå, med kroppsspråk, miner, gester, humör... Humör har hon, vår lilla tjej, växlande sådant. Ena stunden glad, hoppig och pussig. Andra stunden (när hon inte fått som hon vill) ilsk, gråtande och golvsprattlande. Det är ett äventyr och en utmaning med en ettochetthalvtåring. Men allra mest är det svällande dunkande kärlekshjärtan!

 081124
 091124